Allt blir inte som man hoppats på.

usch va jobbigt det är att kolla igenom gamla bilder. Man kan se delar i sitt liv som är borta. Man kan se saker som har föendrat en under livet. Ja det är finns många roliga och mindre bra minnen på korten. Det finns bilder på mig och mi farmor, något som aldrig kommer hända igen. Jag ser mina föräldrar hålla om varandra, något som jag aldrig mer kommer få se. Jag ser mig och min syster vara hemma hos båda mina föräldrar, något som inte händer nu. Jag ser bilder på min mormor och min morfar i deras hus och dom håller i varandra medans carro och jag springer runt och leker, något jag aldrig mer kommer att uppleva. Jag ser mig själv springa mer ett stort leende på läpparna för att det är så roligt att spela fotboll, något som jag verkligen älsar fast jag akn inte göra det nu. Jag ser mig spela innebandy på jollycup, något som aldrig kommer att hända pogrund av knät.
Ja det är mycket jag ser som verkligen får mig att må sämst. Ibland önskar jag att allt ska vara bra och att jag fick bestämma hur jag ville ha det. Men mitt liv är långt bort från vad jag egentligen vill ha det..

Nu ser jag en bild som är på mig. Det är jag själv som tycker att livet är helt underbart. Det är den bilden som jag känner att det finns mycket känslor i. Det jag tänker på nu är, kommer jag någonsin att känna samma glad känsla som jag gjorde då?